Blogguppgift A: Är du en nyhet, lille vän?

Vad är det som gör en nyhet till nyhet? Vad bestämmer att en händelse är mer intressant än en annan? Faktiskt nyhetsvärde, tradition eller lättja? I programmet Medierna från den 6 september diskuterades nyhetsvärdering. Inget nytt ämne, men ändå aktuellt. Vad får nyhetsredaktioner av olika slag att lyfta en nyhet och lägga en annan i skymundan?

Medierna diskuterade den uppmärksamhet som orkanen Gustav fick när den närmade sig USA och New Orleans. Söndagen den 31 augusti rapporterade Aktuellt om stormen och visade ringlande bilköer med flyende människor i New Orleans. USA rustade för en katastrof och borgmästaren uppmanade invånarna att fly. Republikanernas planerade partikonvent hotades. Dagar av förberedelser och uppblåsta ballonger till spillo.

Samtidigt på andra sidan jordklotet drabbas Kina av ett jordskalv som dödade 30 och gjorde 100 000 kineser hemlösa. I Indien står 1000 byar under vatten efter en översvämning.

I New Orleans har inte en enda människa skadats. Ändå får USA störst uppmärksamhet den här kvällen. Varför? I Mediernas inslag säger Aktuellts Jan Lindström att ”mycket av det som händer i USA påverkar oss” och hänvisar till exempelvis världsekonomin. Vad har då världens ekonomi med republikanernas partikonvent att göra? Var ballongerna dyra, kan man undra? Värderar vi människor från Asien lägre än de från USA? Varför? För att asiater känns mer avlägsna? För att vi känner oss närmare besläktade med amerikaner? För att asiater är mindre värda? För att amerikaner är mer värda?

Varför skulle amerikaner betraktas som mer värdefulla? Kan det finnas ett spår av svar i vår historia? När våra släktingar emigrerade till Nordamerika på 1800- och det tidiga 1900-talet var det de driftiga som gav sig iväg. Kvar fanns de som inte riktigt vågade, som stannade kvar och strävade vidare. Från Amerika kom brev med målande historier om breda gator kantade av guld. Bördig mark, rikedom och lycka. Emigranterna hyllade religiös tolerans, politisk frihet och hög levnadsstandard. Amerika var spännande och amerikanerna värda att se upp till. Kanske var vi också särskilt intresserade att läsa om det som hände där borta där våra släktingar fanns? Kanske var det därifrån de viktigaste nyheterna kom? 1907 tillsatte den svenska riksdagen en emigrationsutredning som skulle minska utvandringen genom att efterlikna det goda som fanns i Amerika. Utredningen föreslog allmän rösträtt, bättre bostäder och bättre allmän utbildning. Förslagen genomfördes och gav oss kanske fler orsaker till att se upp till landet i väst.

Vi översköljs av nyheter från USA. Vi är så vana vid det att vi oftast inte reagerar. Men när skillnaden i värdering av människoliv blir så här tydlig som den blev den 31 augusti så blir den skrämmande. 100 000 hemlösa i Kina och 1 000 byar under vatten i Indien. I USA flyr människor innan orkanen kommit fram. Ingen kom till skada. I Indien och Kina fick människorna inte möjlighet att fly. Det är en katastrof. Ett inställt partikonvent och ringlande bilköer i New Orleans är det inte. Ingen kom till skada.

I Medierna kopplas till ett rasistiskt tänkande och kanske ligger det ett sådant bakom värderingarna. Hur skulle det då bli om medierna istället började med en mer global nyhetsbevakning? Om vi möttes av en katastrof i exempelvis Bangladesh som toppnyhet, varje gång en sådan inträffat? Skulle vår syn på människor i Asien och Afrika så sakta ändras? Skulle vi då så småningom ge människoliven i de här länderna större värde. Jag tror det. Om vi gav dessa människor en identitet och ett ansikte så skulle vi värdera deras öden högre. Medierna underhåller ingrodda vanor från historien och rasistiska förhållningssätt genom att som i nyhetsrapproteringen den 31 augusti värdera ner människorna i Kina och Indien. Genom att bekräfta att en amerikan är mer värd än en indier eller kines.

I söndags kunde vi se samma fenomen igen. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet rapporterade om orkanen Ike på sina utrikessidor. Båda tidningarna väljer att fokusera på det drabbade Texas där människor blivit strömlösa efter stormens framfart. Båda tidningarna har också en mindre artikel om Ikes framfart i Tahiti där stormarna gjort omkring 800 000 människor hemlösa och dödat omkring 600 personer. Haiti, som är ett av världens fattigaste länder, drabbades av fyra stormar inom loppet av tre veckor.

Min uppfattning är att nättidningar och nyhetssidor på internet har en något mer jämlik värdering. Kanske för att de är så föränderliga? Dessa kanaler uppdateras ofta, nyheterna byts snabbt ut. De har också en större spridning och är åtkomliga för alla vart i världen läsaren än befinner sig. Det är ett modernt medium och har kanske ett modernare tänk. På internet kan en nyhet flyttas ner strax efter den har publicerats. Här finns ingen deadline, ingen stopptid. Nyheterna byts ut hela tiden. Tidningar och nyhetssändningar i TV måste välja ut en toppnyhet som ska hålla till nästa tidning eller sändning.

Medierna har stor makt med sin nyhetsvärdering. Väljer de att flera dagar i rad publicera stormarnas härjningar i USA så blir det den stora nyheten i folks ögon. Vi läser rubriker och ingresser i första hand. De stora rubrikerna skriker högst och blir till nyheter. MILJONTALS STRÖMSLÖSA I TEXAS läggs på minnet medans Haiti som fick nöja sig med en mindre rubrik längst ner på sidan lätt glöms bort. Medierna skapar nyheterna. Visst kan det vara så att det finns fler utrikeskorrespondenter i USA än i exempelvis Kina, vilket gör det lättare att rapportera därifrån. Men nyhetsvärderingen påverkar människors chans till lika värde. Vi borde behärska ett globalt tänkande år 2008. Vi borde inte vara styrda av historia och fördomar. Vi borde ha kommit längre!